Myskoxe
Myskoxen vållade länge biologerna problem. Man visste inte riktigt vad den var släkt med, men dess närmaste släktingar är faktiskt får, getter och gracila antiloper. Den kom till Skånes djurpark 1979.
Myskoxen är mycket bastant byggd. Kroppslängden är 200-250 cm vartill kommer en liten svans på 10 cm. Vikten är 225-400 kg och tjurarna är avsevärt större. Arten har en kraftig puckel över skuldrorna och det stora huvudet verkar nertryckt. Den är helt anpassad till kallt klimat och både öron och svans är helt dolda i den mörkbruna pälsen, som är mycket tät med upp till 80 cm långa hår och tyngre än hos någon annan djurart. Myskoxen tillhör slidhornsdjuren som till skillnad mot hjortdjuren inte fäller sina horn, utan de tillväxer hela livet. Livslängden är 20-25 år. Den lever i mindre flockar på tundran, men vandrar från högre till lägre nivåer med årstiderna.
Myskoxens främsta fiende är vargen och den försvarar sig genom att de vuxna djuren ställer sig i en ring med hornen utåt mot angriparen och med ungdjuren i mitten. Myskoxen är mycket snabb trots sitt sävliga intryck.
Födan utgörs av vide, dvärgbjörk, gräs och lavar och sommartid på kvanne och starr.
Myskoxen blir könsmogen vid 3-4 års ålder och vid brunsten kämpar tjurarna dels inbördes, dels uppvaktar korna. Parningen sker i juli-augusti och efter 8-9 månader föder kon en kalv. Vanligen föder hon sedan en kalv vartannat år, men avvikelser förekommer.
Genom inplantering i Norge från Grönland har en grupp kommit över till Sverige och några djur finns i Jämtland och Härjedalen. Andra inplanteringar har misslyckats och en orsak tycks vara för höga temperaturer sommartid.
Latin: Ovibos moschatus
Danska: Moskusokse
Engelska: Musk ox
Tyska: Moschusochse