Bläsand
Bläsanden häckar över hela landet, men mest i de norra delarna, och i anslutning till vattendrag, små tjärnar eller sjöar. Arten har sakta men säkert spridit sig allt längre söderut.
Det är en livlig och snabb fågel, mindre skygg än gräsanden. Bläsanden är en simand.
Namnet bläsand kommer av att hanen i praktdräkt har en gräddfärgad pannbläs som en hätta över det i övrigt nötbruna huvudet och halsen. Den har gråmelerad kropp och vit undersida. På vingarnas främre del stora vita fält.
Honan är rödbrunspräcklig med vit undersida. Hon har inte vitt vingfält eller bläs.
I högre grad än övriga änder så hämtar bläsanden sin föda ur växtriket. De äter gärna gröna växtdelar. gräs, nate och andra vattenörter. Ungarna är dock beroende av animalisk föda som insekter och snäckor.
De bygger gärna bo i buskage nära stranden. Bläsanden får 6 -10 gulvita ägg som läggs i maj - juni och ruvas i ca 23 dygn.
I motsats till övriga änder blir bläsandens ungar könsmogna först efter två års ålder.
Under september-oktober flyttar bläsänderna söderut. De övervintrar i huvudsak i västra och sydvästra Europa, och återkommer i april-maj.